Från Valborg till nu

Valborg är på sätt och vis en milstolpe. Det var precis på Valborg som Elias kom hem från sjukhuset efter den värsta tiden i våra liv. Så Valborg är lite mer en glädjens dag. Det känns så härligt! Som om man har fått sin son en gång till. Det tänker jag på precis varje dag! Direkt när jag vaknar är det det första jag gör att sträcka ut min hand och känna Elias brevid mig, tacka Gud för det mirakel att han är där, lyssna på vädret (fönstret är alltid öppet på natten) och tänka att det är i princip alltid bra innan jag går upp och gör mig i ordning för dagen. Tar en titt på Bea och kallar på Louise. Tänker att mina gåvor är här. Det finaste man kan önska sig!

Valborg gick i våra traditioners tecken. Barnen ville ha det så. Marit, Robin och Samuel kom förbi och käkade lite grillmat innan vi allihop tog oss till bananbacken och lyssnade på de härliga bongotrummorna och träffade massor av folk. Några från avdelningen var där också. Elias och Bea köpte vars en fackla. Några hade flaggor och sen gick alla i en lång rad med trummorna först ner mot riset som skulle tändas av alla facklor som alla barn höll i. Oj, vad det brann! Oj, vad alla barn njöt!

Elias mår för det mesta ganska ok. Har lite mer blåmärke än tidigare och några dagar vaknar han med att näsblodet fullkomligen sprutar ut så golven blir röda. Detta trots att hans trombocyter är "ok" med hans mått mätt. Ligger strax vid 90. Vilket är ganska högt för honom. Mindre än 10 har han haft hur mkt som helst... Så han får stoppa i sig blodstillande läkemedel. Lite tröttare är han än vanligt. Somnar tidigt och härom dan somnade han i soffan efter han kommit hem från skolan. Dicker massor och en kväll tog vi ett blodsocker - högt. Jag fick halvt panik och kände att det är väl bara den också! Ringde in precis vid 17.00 och personalen fick tag på onkologjouren. Hon sa att hon inte kände till att man kunde få ett högt blodsocker av metrotrexaten... Ett fastevärde ordinerades. Det blev 4,9. Puh! Nu kan vi andas en stund till. Men jag undrar verkligen hur han kunde ha ett högt värde vid 17.00 och bara druckit vatten sedan lunch. Jag har Beas debut i färskt minne... Så jag håller alla tummar på att det bara var nåt fel.