Stolt mamma

Igår var Elias hos sin pianolärare Kristoff. Det var 2 år sedan han träffade honom och hade en pianolektion. 2 år! Kristoff är tveklöst den mest underbaraste och bästaste pianolärare man kan drömma om och sa att han också längtat efter att Elias ska komma tillbaka. (Han har tom Elias tid kvar - den är "hans").
Innan Elias blev sjuk spelade han piano flera timmar per dag. När han vaknade på morgonen for han upp till sitt älskade piano och spelade och spelade. NÄr han kom hem från skolan kom det alltid en liten truddelutt innan han sprang iväg och lekte med sina kompisar. När han lekte med sina kompisar - ja, då var han iblande bara tvungen att springa in om och spela en liten stund för att sen gå ut igen...
Elias har sedan han blev sjuk inte ens närmat sig ett piano. När vi har tiggt och bett om att han skulle spela...nej. Max 5-6gånger har han suttit där. Men för en vecka sen sa han att han var sugen på att specialträna en låt av Michael Jackson. Han vill kanske spela på skolavslutningen. "We are the world". Kristof berättade att det är en mycket svår låt att spela med ackord som Elias fingrar inte når över (pga att hans händer är för små) - så Kristoff fick göra om dem åt Elias.
Hur gick det? Kristoff gav honom ett MVG+. Det Elias tränade där under 1 timme, sa Kristoff att andra skulle behöva 4-5 veckor på sig att klara. Att Elias var superduktig tidigare, men ännu bättre nu. Han var mer än imponerad.
Gissa hur jag var som var där!? Det var ljuv musik i öronen. Ännu ett hinder hos Elias som är på väg att bestigas. Musiken är på väg att komma in i huset igen. Hur underbart är inte det??? Elias är på G.