Sista fullmånen innan behandlingen är HELT över!

Det är precis en vecka sedan vi kom hem från ett härligt Sälen, Lindvallen tillsammans med våra vänner Jessica, Magnus och Sara. Louise stannade hemma pga av skolpraktik och hundpassning. Det tyckte hon var kanon eftersom hon inte gillar skidåkning.
Sen vi kom hem har det gått i förkylningen tecken. Snorat och snörvlat...men ändå ganska ok. Elias har varit hemma två dagar från skolan denna veckan. Igår var han helt helt slut när han kom hem.
Låg i soffan och orkade ingenting i princip. Så det blev en tidig kväll.

Idag är det precis på pricke1 1 vecka kvar av hans behandling. 7 dagar! Vi har haft nedräkning ganska länge nu, men nu känner man på riktigt av att det börjar närma sig slutet av denna hemska period som Elias har mått så dåligt. Närmare 3 års dåligmående. Det är inte klokt!!! Elias minns nog inte hur det är att må riktigt bra, så det ska bli så fantastiskt den dagen då han verkligen KÄNNER att NU ÄR han FRISK!!!

Denna lördag var det dags att ta sig i kragen och på allvar packa upp från resan och riktigt städa undan. Köket fick sig en rejäl omgång. Bakade bullar. Kaffekokaren kalkades av. Alla kryddor gicks igenom. Akvariet storstädades så det ser helt nytt ut. Alla 10 köksstolar torkades av och vändes upp och ner och tassarna dammades av. Dammsugning av hela huset. Skura alla golv. Tvättmaskinen gick på högvarv. Svettigt arbete men; Härligt!
Elias lekte med Hannes under tiden, men när klockan rundades vid 16 orkade Elias inte leka längre. Kände sig inte alls bra. Ville lägga sig. Blev ledsen och helt förtvivlad. Febern steg till 39 grader.... Det blev till att ringa in till avdelningen. Som fick kontakta stora Onkologläkaren. Han ville absolut att Elias skulle komma in till akuten och ta prover på direkten.

Vi åkte in. OJ, vad det var fullt på akuten!!! Jag tänkte att ALDRIG att jag närmar mig det stället med Elias. Så jag bad honom vänta med Bea vid stora ingången, sen gick jag själv. Sprang rakt i armarna på jourläkaren. OCH vilken tur tur vi hade!!! Det var en onkologläkare som var där. Han kom direkt fram till mig och frågade varför jag var där. Direkt sa han till mig att vi skulle gå till Elias och att det var klokt av mig att inte ta in Elias på akuten. Han följde oss med upp till avd.64 och ordnade så vi fick vara där istället i tonårsrummet. Hur toppen är inte det att gå i denna "gräddfil" med så underbara onkologläkare??? Vi kan inte annat än att säga att vi får den bästa tänkbara vård man kan önska!
Så prover togs och sen var det till att vänta i 2,5 timmar på svaret. Både Bea och Elias hann bli hur hungriga som helst, så Bea och jag gjorde en loop om McDonalds (tack gode Gud för McDonalds!). När vi ska köra därifrån Säger Bea: "Fullmåne! Det är därför som Elias är sjuk. Varför blir han alltid sjuk när det är fullmåne?" Och oj, vad månen lyste! Något svar har jag inte, men det är i varje fall den sista fullmånen under Elias behandling.
Proverna var ok, så vi fick åka hem! Kanon! Kanske nya prover i morgon...om inte febern ger med sig.

Känns lite typiskt! Det är första infektionen sen han kom ut från sjukhuset. Det är beräknat sövning på torsdag. Sövning för att kolla benmärgen. = Kvitto på om behandlingen lyckats så bra som den ska vara. Plus att man ska kontrollera hjärtat, eftersom det tar stryk av behandlingen och njurfunktionstest. Det går inte beskriva hur mycket man längtat och fruktar inför denna dag. Måtte alla Gudar vara med oss just då på denna Rapfaels dag. Rafael är ett hebreiskt mansnamn med betydelsen Gud har helat. De flesta människor som heter Rafael torde vara uppkallade efter ärkeängeln Rafael. Håll tummarna med oss!!!