Idag har Elias och jag verkligen vankat runt runt. Värdet var 0,24 och sen 0,24 igen...och sen klockan 16.23 kom det ner till...0,21. Jag kunde inte berätta det för honom. Pappa ringde precis och fick veta, så det fick bli han som bar hundhuvudet. Elias blinkade och blinkade med ögonen för att tårarna inte skulle komma och sa sen potatisbullar. Chrille kom en snabb runda, men affären hade inga potatisbullar. Men det fanns annat som vi fixade till.
När nattpersonalen kom så ploppade nästan ögonen ut när de fick se oss. 21.23 togs provet av Elias favvosjuksköterska. Minuterna släpade sig fram som om det vore sirap i maskineriet. 22.30 satte jag mig på expeditionsdisken och överväntade på att telefonen skulle ringa. 22.47 kastade sig tre sköterskor på telefonen. Allt jag hörde var "YES, är det sant!" Det räckte för mig innan jag skuttade in till Elias. Gissa om han blev glad! Han flög ur sängen, favvosyster kom och frågade var han skulle dra nålen. I behandlingsrummet. Den var ute i ett kick. Pappa meddelades som skulle komma på direkten.
När nålen var ute tog Elias våra kuddar och sprang ner för att öppna för pappa...men det resuterade i att de båda blev utelåsta, så jag fick komma ner. Elias fick gå upp en sista gång och krama de goa systrarna. De bästa tänkbara. Lite "lustigt" att det var precis de samma som tog emot honom när han kom till avdelning 64 för allra första gången, då han var så dålig och vi inte visste om han skulle klara sig. All personal har sagt att de är så glada över att se Elias så bra och så fin - och över den rädslan de hade under så lång tid. Det är bara överhärligt!!!!!!! Sista högdosen är gjord! Sista sövningen är gjord! Den glädje vi har för att vi kommer hem MED Elias, den är obeskrivlig. Chrille grät glädjetårar medan körde för att hämta oss. Det här är stort! DETTA ÄR LYCKA! Det ska bli helt underbart att vakna i sin egna säng i morgonbitti och bara känna att nu ÄR vi hemma. Ok, ett och ett halvt år är kvar med dessa cellgifter i tablettform (och en stor behandling kvar i januari - men den tänker vi inte på nu!)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Här fick jag ett gott skratt på 3 adventssöndagen, ju...! När killarna blev utelåsta! ;)
SvaraRaderaOch lite tårar kom nog oxå, jag kunde nästan känna er glädje!!
God Jul och Gott Nytt År på er allesammans!
Lena, i Malmö
Är så himmla glad att det finns dom som kan besegra cancer! Tyvärr är det inte lika lyckligt här på den fronten. Mormor blir nog inte bättre... Men ödet har outgrundliga vägar som man bara kan följa!
SvaraRaderaKram på er hela familjen!
Zelda med familj
Så skönt för Elias och vilken glädlje för hela familjen. Grattis och hoppas ni får en skön jul.
SvaraRaderaVad kul! Elias är en underbar kämpe(ja hela familjen). Ha nu en riktigt skön julhelg och ladda batterierna så hoppas jag att vi ses i lundaspelen.
SvaraRaderaKramar från Anton och Ulrika Lugi p-99
Hej och Grattis! Önskar er all lycka.Kram Cilla
SvaraRaderaVilken julklapp till Elias o hela er familj!!! Gud vad glad jag blir!!! Detta är ni verkligen värda
SvaraRaderaHa nu en helt underbar jul och ett gott nytt år!!!!
Kramelikram
Sara N
ELIAS!!!
SvaraRaderaEtt jättestort GRATTIS till dig och hela fam. Edengrand!!!!!
Hanna