Stackars Beatrice!

Imorse kom sjuksköterskan från barnonkologen strax vid 7.30. Elias sov sin skönhetssömn och hade svårt att vakna. Prover är ju "vardagsmat" för honom. När han reste sig upp för några minuter så stod håret i värstaste älgafrisyren. Elias specialare...fniss. Han somnade om direkt, troligen innan hon hann gå ut ur sovrummet.
Bea har skrikit större delen av natten i smärtor från halva ansiktet. Orsak - hennes tand. Så när klockan var 8, ringde vi tandläkaren igen. Hon fick en tid kl.11.00 hos vår förre käre granne Voitek. Chrille fick följa med henne. Tiden gick och Elias och jag väntade och väntade. Var tog hon vägen??? Sen öppnades ytterdörren strax innan ett stooorgråtandes med blod kring munnen och tanden i en burk. Stackars Bea hade fått en varig infektion under tanden som tryckte på nerverna som går upp mot ögat. Inte konstigt att hon hade ont! Voitek kämpade med henne. 3 bedövningssprutor behövdes innan han fick ut den. Väl hemma strömmade tårarna och hon skrek av smärta. En smärtstillande och tröstande, sen somnade hon efter en halvtimme helt utmattad. Elias blev lite förskräckt och visste inte hur han skulle trösta. Men sen hon sovit nån timme mådde hon klart bättre! Skönt!
En snabb signal till dagvården. Skolgång? Nope. Inga risker i onödan här inte! Värdena är för låga. Vita neutrofila 1. Trombocyter 68 - så de är fallande igen. Kanske det blir en runda till sjukhusskolan i morgon.
När allt lugnat ner sig i huset gick vi upp till Elias rum och fixade till, så han fick lite ordning och reda. Packade upp lite flyttkartonger som stod i en hörna. (Det här med "inflytten"...). Det krävde en sväng till IKEA så han kunde få iordning bland alla sina TV-spelskonsoller och dörrar till garderobsskåpet. Restaurangen erbjöd 8 köttbullar med potatis, sås, lingon för futtiga 16kr. Det är billigt på riktigt. Barnen åt med god aptit. Även Bea trots att hon dragit ut sin kindtand. Sen lekte Bea och Elias och hade så roligt, så roligt. Det är härligt att se dem leka som förr! De är verkligen varandras bästisar.
När vi var färdiga med Elias rum, kunde man bara se på hans min vad han tyckte. Han sa 10 poäng, så det var nog godkänt.