Äntligen utskriven!

Det var inte svårt att ta sig till sjukhuset idag. Idag var det nämligen dax att bli utskrivna - i en vecka (om inget annat inträffar). Elias läkare pratade med oss fram och tillbaka och vi kan inte undgå att diskutera vår oro inför nästa veckas behandling. Hur ska han klara det? Hur ska han reagera? Hur går det med hans lever? Alla biverkningar? Varför drabbas han så mycket? Vad är det som gör att Elias har så otroligt dåligt balans och inte kan gå i trappor längre? Han ser ut som om han precis lärt sig att gå och det blir helt fel när han ska försöka gå i trappor. Måste ha hjälp med allt. Många frågor men så få svar... Hans balans och reflexer är "skadade" av hans cellgifter - i kombination med att han inte har så många muskler kvar. Läkaren berättade att nån gång kunde det tom bli så att ögonlocken inte kan öppna sig. Kanske är det därför Elias ser så trött ut - för hans ögonlock hänger lite mer än vanligt.
Medan vi väntade på provsvar var Elias inne hos Frank och spelade poker med papporna Chrille och Brynjar. Men så fort de var klara så swichade vi hem! Yes! En hel vecka hemma!
Chrille började snickra hyllor i hallen där varmvattenberedaren stått. Det kommer bli kalasbra!
I samma stund som vi kom in genom dörren kom det goa vänner från Elias handbollslag. Hans tränare Figge och 2 pojkar och Kalle med mamma Ulrika och pappa Wallinius och 2 systrar. Urkul att de kom! Lite fika och massa babbel i röran. Tack för att Ni finns!