Elias

Elias
Elias har cancer, men cancern har inte honom

fredag 17 juli 2009

Ett nytt hinder har hoppats över!

Om man bara kunde sova ordentligt! Men eftersom man är vaken så får man gjort lite varje dag.
Elias och jag har igen pratat om att han måste komma över sin ångest för att prova på att börja cykla. Tårarna sprutade som vanligt när vi pratar om att han nu måste ta till sig att han ska tillbaka mot sitt "friska" liv. Även om det inte blir lika lätt och att det kommer att ta tid, så måste han börja leva lite mer som "vanligt". Om en månad ska vi hoppas att han kan börja skolan. Till slut kom vi överens om att han skulle prova Beas cykel och att storebror Anton skulle springa brevid. Utan "sjukt" många skydd på ben, armar och kuddar...men hjälmen den ska va på! Anton hängde på och det blev som jag hoppades - det gick hur bra som helst!!! Han var ute och cyklade inte mindre än vid 4 tillfällen. Oh vad han cyklade!!!På en skala tyckte Elias själv efteråt att det var en 7:a i att jag "tvingat" honom. YES!!
Hannes kom hit, sen har killarna lekt och myst ihop hela dagen.
Jag har handlat massor av grönsaker med Bea medan Chrille snickrat superfina sittbänkar - precis så fina man kan önska sig!
Satt ute och åt tillsammans. Hannes och Olle hängde på vår invigning av bänkarna och golvet. Ah så fint det är!

3 kommentarer:

  1. Grattis! Det är så vackert när de får göra vanliga saker igen, bli som "vanliga"
    Jag vet att jag njöt så når vår lilleman kunde börja umgås med bakterier igen. Plötligt kunde han bada, gräva i sandlådan, äta lösgodis. Sånt som är vardag för andra barn.

    Vu hejar på er!
    Kram Anna

    SvaraRadera
  2. Vilken kämpar-familj ni är i denna overkliga verklighet! Vi tänker på er och följer er krokiga resa.
    kram från Maria, Fredrik, Elin, Elsa och Erik

    SvaraRadera
  3. Amanda cyklade med för första gången på över ett år, för någon dag sedan. Det är så härligt och se att det börja så smått återgå till det "vanliga" livet. Ändå att det är långt kvar, så blir man så otroligt glad för varje sak som går framåt. Ha det jättebra, kramar familjen Mangialardo

    SvaraRadera