Elias

Elias
Elias har cancer, men cancern har inte honom

måndag 26 januari 2009

För mycket biverkningar

Idag kom den store doktorn och gick igenom Elias journalanteckningar och utredningar. Han kom fram till att Elias får avbryta dexacortalbehandlingen utan nedtrappning eftersom han mår så dåligt. Han tror att hans biverkningar är så kraftiga att han måste sluta med dem direkt pga av en kraftig depression mm. Fettet i levern är orsakad av en annan cellgift. Denne ska Elias inte ska ha förräns om 2 veckor igen, så vi hoppas att hans lever ska repa sig lite innan det är dax för nästa spruta av P-asperginas. Skakningarna och smärtorna i kroppen orsakas av Vincristinet. Hans låga natrium - vet vi inte viket av cellgifterna det är som ställer till det. Så Elias fick stanna idag med och får fortsätta ha sitt saltdropp.
Elias kämpar på som innan i veckan. Svårt att veta om han är bättre än igår. Vi hoppas för hans skull att han ska börja må bättre redan i morgon.
Elias är fastande från klockan 03.00, för i morgon är det dax att sövas igen - ännu en cellgiftsbehandling ges i benmärgen.
Ja, det är mardrömslik behandling, som ges hur illa de än mår. Schemat följs till punkt och pricka. Det här är första gången de avbryter en cellgift pga av hans mående. Så oändligt maktlösa vi är. Vi har inget val än att acceptera dessa gifter som förstör Elias så. Det är det eller välja cancern och det går ju absolut inte.
I allt elände så sa stora doktorn i varje fall ja till att Elias får äta räkor igen. Dagens positiva svar. Elias blev tårögd av vetskapen att han fick det. Jag körde så klart och köpte räkor åt honom innan jag körde hem.
Under tiden besökte Elias och Chrille sjukgymnastiken. Orkade inte mycket, men han var där.
När jag hämtat Beatrice i skolan körde vi ner till Domkyrkan och tände vars ett ljus för Elias, satt där ett tag och bad att han ska få bli frisk. Sen gick vi ner och tittade på Jätten Finn och önskebrunnen.
Sen var det dax att åka till limhamn. Beatrices balettskola. Louise följde med som vanligt och efteråt var de överlyckliga och berättade förlängtansfullt om den kommande föreställningen på Palladium i maj.
Väl hemma igen hamnade vi i soffan och såg på Bondens bröllop innan vi somnade.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar