Till slut kom vi iväg för att fiska

Ännu en morgon då vi försov oss. Jag vaknade strax efter innan halv nio. Elias rusade ut till datorn. Marianne hann och ringa och undra varför Elias inte svarade på sin skype. Oh, vad han gillar att ha kontakt med sin klass! Njuter av varje sekund!
Trots detta lyckades jag inte få honom att äta mer än knappt en halv smörgås till frukost. Chrille fortsatte rensningen i garaget medan jag gick lös på Beatrices rum, röda hallen, badrummet och vårt sovrum. Allt städades. Allt tvättades. 3 maskiner tvätt. Alla täcken, kuddar och madrasser åkte ut för piskning och vädring. Fönstren stod på vid gavel. Lite sortering av vinterkläder. Ja, det blev massvis av städning. Snörvel, vad dammigt det var! ...var kommer allt damm ifrån egentligen??? Och hur blir man av med det utan att behöva städa i ett kör?
Mitt i allt bestämde jag att vi måste passa på att ta tillvara på varenda dag och ändå göra roliga och mysiga saker (fast man egentligen inte har "tid"). Just nu är det högsta horngädde säsong. Och jag hörde rykten om att de fanns i mängder. En hade fått upp 50st häromdagen. Karin kom snabbt förbi på ett blixtbesök och sen körde vi iväg. Vädret var hur fint som helst - om man bortser från blåsten och den kalla vinden. Ett snabbt besök till apoteket och köpte solskyddskräm 50 til Elias. Etthundrasextionio kronor. De vet hur man tar betalt! Men han måste ju ha det. Läkarna har sagt att han inte får vistas i solen pga av att cytostatikan kan göra att han får svåra brännskador. Så det blir solskyddsfaktor 50! Elias har ju hela tiden varit så känslig i huden, så jag har ingen lust att chansa.
Vi hade en mysig utflykt till Lomma hamn. Klättrade på stenarna och fiskade. Tång. Det var allt vi lyckades få upp. Inte ett enda hugg av den minsta fisk. Men det var ok ändå. Vi hade ganska härligt och vi kom fram till att vi gör ett försök till i morgon kanske. Vi kanske satsar på abborre i stället. Vi får se i morgon.

Snart ska vi fiska.

Bea tycker hon har ett pinsamt litet spö. Men det var innan hon förstod att hennes var ett special som blev helt perfekt sen.

Beatrice och Elias

ser ut över bukten i Lomma.


Elias och mamma.
Elias fiskar med pappa.

En fin horngädda! En sån vi tänkte skulle nappa...men det bidde bara tång. Kanske nåt för nån japaninspirerad kostkännare.

Elias har knappt ätit något alls idag. Rättare sagt; oroande lite. Ändå har vi verkligen ansträngt oss för att han ska ha kul och inte "tänka" på hur han mår för mycket. Suck, vi som tänkte att han skulle bara gå spikrakt uppåt i sitt mående. Kanske måste vi åka in i morgon och ta prover och kanske även fundera om han ska ha en ny sond, så han inte förlorar kraft nu när han ska börja må bättre.
Varje dag känns så viktig. Att man verkligen får ut något av den. Varje dag tänker vi på Evelinas familj och hur de har det.